Behöver ni hjälp?

Svaret uteblev dock....

Som gammal ambulanssjukvårdare rusar man förstås till undsättning genast man ser någon inöd, men denna gång var ingen hjälp av nöden, utan han ville gärna ligga kvar och vila in det nya året ,sa han...

Och kanske finns det någon som rusat till undsättning? Åtminstone tror jag att det finns en och annan där ute som höjt på ögonbrynen denna jul när de kört igenom Norrnäs?

Säga vad man vill om Norrnäsborna, men något fel på uppfinningsrikdomen verkar det inte finnas!
Besök gärna denna sida för att ta del av Norrnäsbornas skapelser.


Förövrigt fick vi en skön skogspromenad över skiftena. Mycket att göra som alltid, (makens kommentar) men vi har skonats från stormskador och vindfall och det underlättar ju arbetet något.
Vår fyrbenta familjemedlem fick rusa av sig riktigt ordentligt idag, och nu ligger han som en slagen hjälte, helt tillfredställd efter dagens motionspass.

Gårdagen var jag och dottern på två timmars "marathonzumba" till grannstaden, och är det någon som fortfarande tror att det är en motionsform som bara omfattar, ben och höftrullningar så kan jag upplysa om att de har fel! Jag kan ju knappt förmå mig till att lyfta armarna idag, och jag som inte ens minns att jag skulle ha arbetat med armarna!?
Men det var skönt för både kropp och själ att få skaka på fläsket riktigt ordentligt. Nu väntar jag innerligt på att gruppträningarna på gymmet ska dra igång igen.
Jag kan bara konstatera att min kropp mår bra av att vara i mer eller mindre konstant rörelse... men det är ju också så mysigt med alla dessa filmer som gått på tv nu över julhelgen, eller?

Jag ser dock fram emot att återgå till arbetet i morgon, detta soffliggande börjar stå en upp i halsen snart!
Och jag är så tacksam för mitt arbete! Vilken glädje och tillfredställelse det ger att ha ett givande arbete att gå till!

En fin Julgåva!

I  kväll kom igen en mängd bilder i mailboxen, och här är den sista av alla de bilder som dokumenterat både tillväxten av det nu före detta trycksåret och läkningsprocessen sedan Mirakelsalvan började användas. ( Här hittas ursprungsbilderna )  Men jag varnar för att bilderna kan upplevas obehagliga. Läkningsprocessen har också dokumenterats flera gånger under det senaste året och här finns mera bilder.

Men här kommer dagens post, tagen den 22.12-13, och såret är nu till min stora glädje läkt!

En underbar julklapp! Benet som skulle amputeras, på grund av det stora luktande såret, är nu helt igen!
Såret är läkt, härligt!
Inget tvivel om att Mirakelsalva i kombination med omvårdnad, envishet och uthållighet kan uträtta mirakel.

Vad innehåller då mirakelsalvan kanske någon undrar? Ja det är inga konstigheter, bara sådant moder natur har att erbjuda! Gammalt och beprövat! Här finns innehållet.

Julpromenaden

 Visst  gör det ont när knoppar brister? speciellt den här årstiden!

***

Och egentligen borde det väl bara vara jugranen som skulle tillåtas få nya utväxter såhär i slutet av december?

***

Naturen är vacker oberoende av hur fel det känns för årstiden.

Det doftar jord och mull.

***

Vinden känns lite kylig, och i kombination med doften från havet så blir man lite osäker...

***

Är det egentligen höst eller vår?

***

Skogen doftar underbart och solens strålar ger en magisk, trolsk stämning.

***

 

Min vän rusar euforiskt fram och tillbaka mellan trädstammarna och jag gläds över att kunna glädja honom med en kort tur i skogen denna julannandag.

***

Julannandag? Matte, har du sett Tomten, är det här han bor?

Juldagsmorgonen gryr

Första morgonen denna julledighet som jag är uppe med tuppen! Efter att ha sörplat ett par muggar kaffe, och sett en gammal Colombo repris på tv gold så hamnade jag slutligen på Julotta i Katarina kyrka.
Eftersom det är Juldagsmorgon så stannade jag på Julottan!

Många år nu sedan jag varit på Julotta, även om det hörde till barndomens jular att bege sig till kyrkan denna morgon.  Oberoende av trötthet eller ålder packade vi in oss i den lilla fiaten och for man ur huse, till en början fyra generationer, till den tidiga ottan.

Varje år mindes mina farföräldrar hur de packat in sig i hästsläden i filtar och fårfällar för att med häst ta sig sig ca 20 km till kyrkan. Snö och kyla var inget som stoppade, och för att hinna till den tidiga julottan så gav de sig iväg mitt i natten. Hästslädarna gick som ett lemmeltåg längs vägen mot kyrkan, och bjällornas klang fyllde nattens mörker. Alla hade sitt eget stall utanför kyrkan där hästarna kunde vila och få värme innan hemfärden.
Ännu idag finns häststallarna kvar även om hästkrafterna för länge sedan har bytts ut.

Katarina kyrka bjöd denna morgon på en fin julotta fylld med det kärleksbudskap som hör julen till!
Alla är vi älskade oberoende av vem vi är eller vad vi gjort av våra liv! Tänkvärda ord i en värld fylld av fördömanden och diskremineringar.

Utanför mitt fönster viner vinden, och havet brusar oupphörligt. Ingen is över vattnet, ingen snö på marken, men ett högt vattenstånd har denna jul kunnat bjuda på!

Makens nättvättplats vadar i vatten och våra stadigt förankrade bryggor ligger under vatten. Den lägre bryggan har länge legat under vatten, men de senaste dagarna har också den andra försvunnit...

Till min stora glädje regnar det inte idag och genom molntecket kan man skönja en liten månskära!
Kanske, kanske ska vi få se solen idag? Åtminstone är det ljusare nu än på länge, så trots mörkret går vi nu mot en ljusare tid!

Ha en fortsatt skön julhelg!

Det blir Jul också utan stress...

...Ändock är limporna bakade! De vanliga jullimporna fick i år ett litet annorlunda utseende men lika glad för det är jag, fast gladast blev nog maken :) ...

 

... för se smaken var det inget fel på, nästan så de påminner om Enlunds limpor. Kanske har jag snart  knäckt reseptet? 

Ett par Lava-bröd blev det också enligt eget recept med mycket frön och frukter. 

Och ännu ligger degen/smeten till Malaxlimporna och jäser i väntan på att ugnen ska bli ledig, för där gräddas som bäst en stor härlig sötpotatislåda med ingefära. Hittade också ett nytt spännande recept på kladdkaka med citron och lakritssmak, så tre kladdkakor vilar nu också i frysen ifall det dyker upp oväntat besök över helgen? Toscakaka på mandelmjöl, kokosmjöl och kokosolja står som följande på agendan, ett litet experiment kanhända? Vi får väl se. Det som ska bakas så ska bakas idag för skinkan är framtagen för tining och imorgon är det den som ska uppta utrymmet i ugnen. Stressigt?

Nej absolut inte, allt har rullat på i maklig takt, och se nu är det ju Jul i stugan, trots att det regnat nästan hela dagen...

 

Med dessa yin o yang i huset så hade vi bestämt att inte ha någon julgran i år, men på eftermiddagspromenaden med den fyrfotade vännen stod den bara där vid vägkanten och pockade på min uppmärksamhet. Så där helt lagom stor, snart för stor att stå vid vägkanten, på egen tomt dessutom, så inte kunde jag väl vägra den kära granen tillträde till vårt hus? Det krävdes bara en minuts överläggning med mig själv innan jag gick hem och hämtade sågen.

Och nu står den här granen - så grön och grann i stugan...  Klädd med minsta möjliga frestelser för de små liven och de antika glasbollarna i tryggt förvar på översta hyllan i skåpet. Åtminstone kommer dottern att bli glatt överraskad vid hemkomsten. Hon muttrade surt över beslutet att inte ha någon gran detta år. Nu blir det däremot som i min barndoms jular, helt plötsligt står den bara där dagen före julafton... nåja nu blev det ju faktiskt dan före dan före dopparedan!

En riktigt fridfull Jul till er alla där ute! Var rädda om varandra, och en stor Julkram från mig!

Grå, trist och tråkig...

...söndag eftermiddag. Trots att klockan bara är två denna tidiga söndag eftermiddag så ligger ett kompakt dis över vårt paradis.

 

Men man håller ju det man lovat... och jag tar den fyrfotade vännen med på en liten runda till skogs.

Ute på kalhygget får han rasa fritt och rusar ystert över tuvorna och varvar med några vändor in och ut mellan träden.

Den friska skogsluften livar också upp mattes något tröga hjärnceller. 

Över sundet ligger en tunn livsfarlig isskorpa. Sundet frös till igen natten till igår, och våra grannar på andra sidan sundet, blev närapå strandsatta. De passade på med en sista övernattning på stugan, samtidigt som de såg över eventuella skador efter stormen. Isen var lyckligtvis inte så tjock, utan de kunde köra genom isen och ta sig därifrån.

Min vän passade också på med ett litet svalkand fotbad efter skogsturen, lugnar sig blåsten så kan det snabbt vara överfruset, och det kan kanske vara det sista fotbadet detta år?

Efter den grå trista utevistelsen är det skönt att komma in i stugvärmen, levande ljus och adventsstakar och stjärnor lyckas till en del liva upp detta trista advent, men nu får nog allt snön börja infinna sig!
Är det vinter så ska det ju vara vinter! Utan vinter brukar det ju inte heller bli mycket till sommar, har det visat sig.

Nu börjar det snart bli dags för pepparkaksbaket. Det pepparkaksbak jag trodde skulle utebli i år... men tidigt i morse var man ju uppe och gjorde pepparkaksdeg, och den vilar nu i kylen i vänta på att dottern ska dyka upp och börja kavla till lite kakor, så nog ska vi få pepparkaksdoft i huset även detta år.

Jag mår oförskämt bra!

Yes, min mage krymper, armarna har också blivit slankare. Känner mig inte heller lika "lös" i hullet längre, utan helt märkbart så har min kropp äntligen börjat bränna fett igen! Underbart!

Frånsett ovanstående har jag inte känt av svindeln på flera veckor, kan inte heller påstå att min kropp värker eller smärtar någonstans (förutom den förgrymmade tandkratern...men den är ju självförvållad). Huvudet och nacken är fullt rörlig, likaså höfterna rör sig bättre och också axlar och skuldror. Dessutom har jag fått en nytillkommen styrka och uthållighet i musklerna, något som jag trodde gått förlorad för alltid.
Förvånade mig själv ikväll, på väg ut från gymmet, med att gå med en lätthet jag inte känt på många år.

Kort sagt - livet känns gott att leva!

Men det har inte kommit av sig själv.

Trots att jag ansett mig må bra även tidigare, vilket har varit något av självbedrägeri... Så är tillståndet för en månad sedan och nu som att jämföra natt med dag.
Klart att svindeln, stelheten, smärtorna var otrevliga, men precis som med kvicksilverförgiftningen var det något som sakta smög sig på... att däremot bli av med alla krämpor på kort tid, är som att bli pånyttfödd!

Jag har nu kört stenhård behandling med bio-resonans på borrelia. Varvat med sköldkörtel och utrensning. Jag har dessutom basat kroppen med RayoBase och använt kattklo.

Jag har kört mina 3-6 pass/vecka på gymmet, mera regelbundet än oregelbundet, i flera års tid nu, och jag har inte minskat i vikt - ännu...men skam den som ger sig!
Däremot har jag inget problem med att orka bära vikten längre. Får jag nu bara fart på sköldkörteln ska väl något börja hända med vikten också så småniningom? Thyroxinet som jag använt i 5-6 år har jag nu minskat från 0,15mg/dag till 0,05mg, så jag antar att det börjar bli läge för en laboratoriekoll också? Något jag inte gjort på 3 års tid...
Kosten har jag inte gjort särskilt mycket åt, förutom 12 timmars fastan, och den gör mig gott - det känns bra!

Jo, som sagt livet känns riktigt gott att leva, och jag är så Tacksam för denna nyfunna hälsa!

Man faller så lätt in i klagovisor av allehanda slag att man glömmer att  vara tacksam och njuta av de goda stunderna.

Men vem kan ändra på situationen man befinner sig i? Det är nog ingen annan än jag som kan veta vad som känns rätt för mig. Man får pröva sig fram tills man hittar rätt, och trägen vinner!

Lägg inte ansvaret för din hälsa och ditt välmående på någon annan. Ansvaret är bara ditt, eller i mitt fall mitt!
Det är bara jag som vet hur jag mår och känner mig, det är bara jag som vet vad som känns rätt för mig, och vad som fungerar i mitt fall och det är bara jag som kan göra något åt det. Ibland måste man ta saken i egna händer ;)

Natti, Natti... zzzz..... efter 20 års sömnlöshet pga av amalgamet känns det gudagott att få somna nästan genast man lägger huvudet på dynan, och det tackar jag också för!

Bazarfynd

 

Denna vackra gravlykta hittade jag på bazaren idag, och den ska föras till min mors grav. De fina graverade fåglarna vet jag att hon skulle ha uppskattat.

 Fröautomaten till fåglarna är också den riktigt vacker och för en peng på 8€ så tyckte jag att den var ett riktigt fynd,  att den dessutom är tillverkad av en 90-åring gör ju inte saken sämre. Riktigt fin är den!

Det har varit en lyckad dag på Fagerö paviljong med mycket folk och trevlig stämning, isrosorna på fönstren förhöjde också de julstämningen. 

Kallt? Helt lagom, runt -10 utomhus och kanske någon grad varmare inomhus, men där har vi inte haft den strålande solen som värmekälla. Men vi visste ju redan på förhand att paviljongen inte var uppvärmd och klädseln blev också därefter.

 Och foton från tillställningen... ja jag glömde helt enkelt bort att ta några foton. Jag har haft jämn tillströmning av intresserade besökare hela dagen, och försäljningen har inte heller varit fyskam, och det tackar jag varmt för!

Väl hemkommen kunde jag också peta bort de första benflisorna ur min tandkrater, men där finns mera! Fortsätter med den utdragande behandlingen och hoppas på bättring innan näste veckoslut

Ên ros till min tandläkare...

...för att hon lyssnat på mig! Nu har jag två tänder mindre än i våras, men för första gången i mitt liv kan jag hålla munnen stängd :) (utan att spänna ihop käken, dvs den hålls ihop helt av sig själv!). Tänk vilka små konstigheter man kan glädja sig över. Nu återstår det bara att slipa ner två fyllningar, så skall väl mitt garnityr vara fullbordat!? man kan ju alltid hoppas...

Att jag sen ännu en gång sitter med världens ******* tandvärk är sånt man får ta på köpet. I våras höll värken i sig tre veckor och två benflisor kom så småningom ur den såsande kratern. Nu verkar det nästan som jag har något liknande att vänta, så här när det stundar mot jul...
Men vis av erfarenheten så vet jag ju nu att  penicillin bara förlänger lidandet. Det som ska bort så ska bort! Och till min hjälp har jag manuka-honung, beckolja och teetree. Dessutom är det
bara att knapra i sig lite värkpiller och krypa till kojs, är en natt kort efter senaste natts gästbesök på "hemmet" och hoppas nu på skön sömn och ljuva drömmar. I morgon är det full arbetsdag igen, med både kundbesök och förberädelse för söndagens Julbazar i Fagerö,  Hoppas på mycket folk och nya bekantskaper.
Har också lite "beställningssalvatillverkning" att åtgärda.
I morgon är en ny dag och okänd soldat, självständighetsdagen till ära, får knattra på själv för min del. Nu kryper jag till kojs med alla mina kära sängvärmare.

Här är två av dem

Ny månad - Nya tag...

... Och nu dras det igång ordentligt! Kampen mot övervikten fortsätter...
Utökar träningen med ett pass till / vecka, så då är jag uppe i sex pass.
Senaste lördagspass kunde ha varit värre och även om pulsen nästan skenade vid ett tillfälle, och den "mer vältränade" dottern också klagar på ömmande skinkor, så tog jag mig igenom. Lite stolt är jag nog. Trots att kilona är alldeles för många så orkar jag ändå bära dem och känner mig ganska pigg och vigulant.

Men nu har jag också äntligen bestämt mig för att ta itu med kosten och kalorimängden, så här lagom till den stundande julen :) .
Nu ska jag pröva ett litet annorlunda koncept där träningen är av en avgörande faktor, men också  fettförbränningshormonet Leptin. Blir lite intressant att se hur det fungerar, men det kan passa min dygnsrytm ganska bra. Huvudsaken att kalorimängden hålls nere, och det har jag ju alltid sagt att enda sättet att gå ner i vikt är att stoppa i sig mindre kalorier än vad man förbrukar :).
Jag har ju så fruktansvärt svårt med att hålla regelbundna mattider och därför anser jag att detta koncept är värt att pröva, och det innebär halvdygnsfasta! Jag arbetar  sena kvällar och hinner sällan äta ordentligt dagtid, vilket innebär att jag är hungrig kvällstid. Det enda jag behöver ändra på är att avstå från frukost och äta första målet till lunch. Då får jag en 12 timmars fasta, och hinner inte heller förbruka så mycket kalorier/dag. Egentligen borde man inte äta på kvällen utan äta protein till frukost, men det fungerar ju inte i mitt liv! Och det ska ju fungera också med att avstå från frukosten, så det är värt ett försök. Vi får väl se hur det går? Det utlovas åtminstone en rejäl viktminskning,

http://www.youtube.com/watch?v=6_2rZG80GQ0


http://www.wellnessresources.com/weight/articles/the_five_rules_of_the_leptin_diet/