Visar inlägg med etikett Vård. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Vård. Visa alla inlägg

lördag 8 februari 2014

Den alternativa vårdens dilemma

 Jag har kopierat denna FB-status från en frustrerad kollega, hoppas hen inte misstycker? ;

Folk talar om att sko sig på andras bekostnad. De som utpekas väldigt ofta är olika holistiska terapeuter och healers. Märkligt nog just de samma som SJÄLVA bekostat sin icke-statsunderstödda (=mycket DYRA) utbildning. Samtidigt som de avsaknar varje form av understöd från offentligt håll, inga skattefinansierade löner, inga remisser, inga FPA-ersättningar åt dem som vill ha behandlingen.

Detta är en status som idag fick flera andra sk "alternativa" terapeuter att lossa på tungans band... 

Den därpå följande raska promenaden med den fyrfotade vännen fick fart i tankesmedjan!

Först och främst ställde jag mig frågan; varför kallas jag, eller kallar jag mig själv, alternativ terapeut?

 Jag har en sjukvårdsutbildning och har arbetat mer än 25 år inom den sk statliga sjukvården. Största delen av den tiden har jag skaffat mig erfarenhet inom ambulans och akutsjukvården, men har dessutom arbetat inom psyk och omsorgsvård samt åldringsvården.
Orsaken till varför jag gick från sjukvården till den sk alternativa sidan, kan jag egentligen inte sätta fingret på, men känslan av frustration blev bara större och större. Och ju mera jag fick lära mig om den "ursprungliga" sjukvården (tiden före penicillinet) desto större blev frustrationen och jag blev tvungen att "stiga ur ambulansen".

Visst har vi en bra fungerande akutsjukvård. Vi har duktiga läkare och fantastiskt duktiga kiruger som ständigt lär sig "nya saker", och snart har vi människor som vandrar runt i vårt samhälle fulla med reservdelar, men är de friska?
Vi har dessutom människor som blir allt sjukare.
Dessa stackars patienter nonchaleras ofta från läkarhåll, de är jobbiga och inkräktar på läkarnas dyrbara tid med att ständigt göra onödiga läkarbesök! Patienten kommer om och om igen med allehanda problem, de klagar än på det ena, än det andra. De lider av värk och smärtor av allehanda slag, trötthet, magbesvär, blodtryck, olustkänslor, dimsyn, huvudvärk och kanske sömnbesvär? De kanske har höga kolesterolvärden och höga sockervärden? Vissa kan uppvisa avikande laboratorievärden som förhöjda lever och njurvärden, men vanligtvis har de helt normala laboratorievärden. Och därmed anser läkaren att de är friska, alternativt utbrända! Eller ännu värre att de borde uppsöka psykvården.

Det är då de tröttnat på att inte bli hörda och trodda som de söker sig till den alternativa sidan, tyvärr många gånger fullproppade med allehanda symtomdämpande läkemedel.
Den sk alternativa vården, som ser patienten och ger sig tid att lyssna och som söker orsaken till problemet utan att stirra sig blind på symtomet. Det som kallas holistiskt synsätt :).
Jag kan ju bara tala för mig själv, men min uppgift är inte att misstro patienten, utan min uppgift är att hjälpa patienten!
Den alternativa sidan av vården är den som i dagens läge ofta kallas humbug, kvacksalveri eller annat nedlåtande. Det är den sida av vården som inte är statligt godkänd, och får därmed bekostas helt av den stackars dumförklarade patienten, som nu är i den situationen att hen gör vad som helst för att få hjälp.
Råkar de nämna för läkare att de sökt sig till, eller ännu värre fått hjälp från en kvacksalvare dumförklaras de ännu mera. Dessa kvacksalvare vill ju bara sko sig på den stackars patienten?!

Visst den alternativa vården kostar pengar för patienten. Här finns inga statliga subventioner i form av fpa-ersättningar, varken på behandlingar eller de preparat vi rekommenderar för att stärka kroppens självläkande förmåga. Och precis som kollegan i det inledande citatet säger så har vi inte heller någon statligt betald lön. Lönen är vi tvungna att få från våra kunder. Lägg därtill 24% moms (trots att vården är momsfri i Finland), skatt, pensioner, hyra för lokaliteter mm. Allt detta får vi betala själva. Och jag måste också bara få tillägga; Semester, när fick någon av oss en betald semester senast? :)  Klart det blir kostsamt! Ingen lever av luft allenast, inte ens en alternativ terapeut :)

Men att sko sig? Tanken är skrattretande, med tanke på hur många kunder som gått ut från min mottagningen med subventionerade behandlingspris eller tom gratis, helt enkelt för att jag inte haft hjärta att ta betalt. Jag ställer mig frågan; hur många läkarbesök inom den privata sektorn är gratis?

Skit samma...den tillfredställelse man får från en tacksam klients glädje är många gånger värd mycket mera än ett fett bankkonto!

För något år sen fick jag besök av en reporter på radio-vega. Finland har ju ingen kvacksalverilag som Sverige har, och detta är ju förstås något som efterlyses och som behandlas i riksdagen. Hon vinklade kvacksalverilagsförslaget så att den alternativa vården skulle ges större möjligheter genom lagen. Vi skulle ju tex få behandla cancerpatienter i "samråd med läkare". Skrattretande! Vilken läkare skulle samtycka till eller uppmuntra en patient att söka alternativ vård för cancer? (Utom läkarna i Tyskland som ju faktiskt själva kombinerar båda).
Nej, större monopol för läkemedelsbolagen och läkarna behövs ju absolut, eller?
Det värsta är att en kvacksalverilag skulle frånta en svårt sjuk patienten all möjlighet till eget ansvar för den egna hälsan!
Därmed sagt att om jag drabbas av tex cancer skulle jag begå lagbrott!

Jag har sagt det tidigare, och jag säger det igen. Beslut i riksdagen om ett skatteavdrag, ett botavdrag, som ger den enskilda patienten möjlighet att välja den behandlingsform hen får hjälp av!
Varför ska vi i Finland behöva ha en massa kroniskt sjuka människor, som ska gå sjukskrivna eller sjukpensionerade bara för att de inte ansett sig ha råd till att gå till en "kvacksalvare" för att få hjälp?

I Indien arbetar den "västerländska" sjukvården jämsides med den "österländska" sjukvården, den hos oss kallade alternativa medicinen (örtmedicin, ayur veda, yoga, zonterapi, massage mm). Den ursprungliga medicinen som också användes av de första läkarna innan penicillinet och läkemedlen fick genomslagskraft. Dessa kan samsas och remittera patienter till varandra, vilket i praktiken betyder att de ser till patientens bästa  och arbetar för patientens optimala hälsa!
Varför är inte detta möjligt hos oss?

Och jag kommer tillbaka till frågan;
 Varför kallar jag mig själv alternativ terapeut? då det kanske är de syntetiska läkemedlen som är ett alternativ till snabb lindring av symtom medan den holistiska behandlingen är den behandling som ser till helheten och botar orsaken.

Visst, vi "alternativa" vårdare arbetar i motvind.
EU lobbar för en massa förbud, bla. mot användadet av örter.
Läkemedelsverken klassar plötsligt de "verkningslösa" örterna för läkemedel och sätter dem på sina listor, men säljer de dem?
Kanske huvudsaken de fås bort från den alternativa marknaden?

Det luktar hi och bedrägeri lång väg....

En avslutande fråga; Vem är det månne som skor sig???




 


torsdag 16 januari 2014

Kattklo- en växt med klös


  Kattklo växer vilt i syd och centralamerica, speciellt i amazonas regnskogar och har fått sitt namn från sina kattklo-liknande utväxter. Den går även under namnet Vilcacora och Una De Gato.
Historiskt har växten, som är en lianväxt, använts i århundranden av sydamerikas indianstammar för att förebygga och bota sjukdom, och användningen kan dateras enda tillbaka till Inca-civilisationen. På senare tid har kattklo enligt folkmedicin börjat användas för behandling av virusinfektioner (som herpes och HIV), alzheimer,cancer och arthrit. Endel folkslag använder den som immunstimulant, också för att befrämja njurarnas hälsa och för att förhindra och avbryta graviditet. (Därför rekommenderas den ej heller till gravida).

Det är den inre barken som används för att göra te, extrakt och kapslar.
Infusioner kan också användas på huden.


National Center for Complementary and Alternative Medicine (NCCAM)
 ( Källa )
 http://www.webmd.com/vitamins-supplements/ingredientmono-395-CATCLAW

 Kattklo används idag alternativmedicinskt på grund av sina dokumenterade immunstimulerande och antimutagena effekter som ett stöd vid cancersjukdomar, och för att reducera biverkningar av kemoterapi och skydda friska celler.
 Desutom används kattklon;

- för att rensa tarmarna och som antiinflammatoriskt mot chrons sjukdom, ulcerös colit, tarmvred, IBS och andra magproblem för att stärka magen/tarmen.
-som antiinflammatorisk mot alla typer av arthrit, muskelsmärtor och skador.
-som allmänt stärkande medicin till att stärka och balancera alla kroppens funktioner.
-som förebyggande och för att läka magsår och som skydd mot tarmarna.
-att behandla HIV, bältros och andra virussjukdomar.
-för att behandla nervsmärtor, kroniska inflammationer och reumatiska sjukdomar.

Utöver detta, (om inte detta skulle vara nog?) har den en smärtstillande effekt. Den har en lätt blodtunnande effekt och den hjälper mot dysenteri och rensar ut toxiner. Den är också urindrivande och skyddar njurarna. Pga. den antiinflammatoriska effekten har den också en positiv påverkan på höga kolesterolvärden.

Men kanske viktigast av allt!? Ett område där skolmedicinen har mycket liten hjälp att ge...Kattklo har också visat sig vara väldigt effektiv mot borrelia!
http://www.healthynewage.com/intraindex.html
/http://botaborrelia.wordpress.com/lena-dicksons-eminenta-avhandling-om-borrelialyme-disease/

Därför tycker jag att den mycket bra kan kallas en ört med riktigt mycket klös!?




Vetenskapligt namn: Uncaria tomentosa
http://flkimport.com/punadegato-S.html
Biologisk och klinisk forskning
Klaus Keplinger, journalist och självlärd etnolog från Innsbruck, Österrike organiserade det första och avgörande arbetet med Kattklo. Keplingers arbete under tidiga 1970 och 80-talet ledde till att åtskilliga extrakt av Kattklo såldes i Österrike och Tyskland såväl som Naturläkemedel som registreringen av fyra patent som skildrar framställnings proceduren av det immun stimulerande oxindole alkaloider. Dessa ovanliga oxindole alkaloider orsakade ett världsomfattande intresse för de medicinska egenskaperna hos detta värdefulla vin från regnskogen. Andra oberoende forskare i Spanien, Frankrike, Japan, Tyskland och Peru följde i Keplingers spår.









söndag 12 januari 2014

Kan artros botas?

Har du reuma??? Frågan slängde kirurgen till mig över det gröna skynket i operationssalen för x-antal år sedan, jag kommer inte ens ihåg när det var längre kanske 5-6 år sen. Reuma? Nej jag har ingen reuma!
(Orsaken till arthroskopin var att mitt högra knät orsakat en längre tids problem, ännu en gång... Det gick varken att sträcka ut eller böja. Ibland låste det sig helt med fruktansvärda smärtor som följd.)
 Läkarens följdfråga blev om jag hade reuma i släkten? Nej, inte vad jag vet. svarade jag smått tilltufsad över skynket.
Mitt knä var så förslitet och det fanns inget brosk kvar överhuvudtaget, enligt läkaren, så att det egentligen borde bytas ut genast, men min "ringa" ålder talade emot det.
Om du bara kan uthärda ett till två år? så ska vi försöka så. Och så skulle jag försöka gå ner något kilo i vikt... Knät putsades, han försökte också borra 20-30 små microhål i benytan i hopp om att eventuellt få nytt bosk att växa.
Och hem for jag med kryckor, sjukskrivning i 6 veckor, och absolut ingen belastning på 3 veckor. En vecka senare stod kryckorna i ett hörn... redan då bestämde jag mig för att ingen ska byta ut mitt knä!

Jag har ända sen barndomen haft problem med mitt knä. Jag antar att det brukade gå delvis ur led? eller också var det knäskålen som delvis luxerades? och det hände otaliga gånger i barndomen. Men det for alltid på plats, och det var inga läkarbesök som gällde på den tiden.
 Som 15 åring besökte jag första gången läkare för mitt knä, som inte längre gick att böja. Och då konstaterades en ledmus som skulle växa bort... Åren gick och smärtorna och problemen var något jag lärde mig att leva med. Som abulanssjukvårdare lärde jag mig att lyfta båren med ryggen, att böja knäna och lyfta med benen var otänkbart...
I mitten på 90-talet började knät trilskas rejält, och första arthroskopin gjordes och diagnosen blev osteochondritis dissecans, och en benbit plockades bort.
Därefter gick åren, och jag hade inga egentliga besvär från mitt knä framtill att mitt knä var förbrukat och helt plötsligt skulle "bytas ut"... Klart att mitt knä varit sjukt, och knöligt, och svårt att böja, men vadå? Det hade ju alltid varit så...

Vad är då artros och hur kan man bota det?



I wikipedia hittar jag ingen information om botemedel, endast symtomlindrande behandling.

"Artros innebär en obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad av ledbrosket vilket leder till bristande funktion i leden. Det finns många som har artrosförändringar som syns på röntgen men som inte har några symtom på sin sjukdom, och tvärtom. Artros fortskrider långsamt men det finns ännu inte något botemedel. Smärtan och artrosutvecklingen kan ibland avstanna något under sjukdomsförloppet." Detta påstående är hämtat från Svenska reumatikerförbundets sida och inte heller där hittar jag någon information om botemedel, och ingen annanstans heller. Endast symtomlindrande behandling med tuppkamsextrakt i injektionsform eller NSAID preparat (inflammationsdämpande medel). Viktnedgång kan också det dämpa nedbrytningen av leden, och så kan man ju förstås byta ut leden till slut...

Nu är jag inte intresserad av symtomlindring och operation, utan jag är mer intresserad av varför man får artros? Hur den uppstår? Och hur man blir av med den?

Vad kännetecknar en led med artrosförändrig?

För att utgå från mitt eget knä;

Smärta, Varför? Det är svårt att böja, eller sträcka ut och smärtar därför.
Varför? Ja musklerna har ju blivit spända och ihopdragna av ngn anledning, troligtvis pga att jag försökte bespara knät från de rörelser som orsakade smärta i barndomen? Det har också uppstått smärtsamma "kuddar eller knutor" runt knäleden, och de blir ofta röda och varma och är fruktansvärt sjuka om man rör vid dem eller försöker massera.
Orsak? Inflammerad bindväv.
Varför har bindväven blivit inflammerad? Den har väl blivit blockerad pga spänningar och rörelseinskränkningar i leden och nu försöker vår fantastiska kropp få igång cirkulationen igen genom att öka blodgenomströmningen i området?
I bindväven ska närings- och förbränningsutbytet från cellen ske. Är bindväven blockerad blir gifter och förbränningsprodukter kvar i leden och den börjar brytas ner och inte slipper det heller någon ny näring till leden. Resultat? Den kan ju inget annat än att förtvina och dö?!
Vad kan man göra åt det då? Få bort blockeringen runt leden så att cirkulationen kommer igång och "närings/giftbytet" börjar fungerar!

Och därför gick jag in för att stretcha och tänja musklerna, och intensiv massage av mina smärtsamma kuddar runt mitt tjocka missbildade knä. Kampen mot övervikten inleddes
(men vikten är fortfarande densamma)  :)
 Knät återhämtade sig märkbart. Rörligheten blev bättre än jag någonsin upplevt tidigare, jag kunde tom sätta mig ner på huk och kissa i det fria, bara det ett under!
Två år senare försökte vi oss på pilgrimsvandringen mot Santiago de Compostela... men fick bryta pga mitt knä. Surt!

Väl hemkommen var jag på krigshumör, och motståndaren var mitt knä! Vem som skulle vinna kampen var ännu oviss.

Jag gick på mitt första Zumba-pass, med fruktansvärd smärta i knät. Knappt någon av rörelserna gick att utföra utan en huggande smärta. En väninna som noterade mitt dilemma tyckte så synd om mig, och sa att jag kanske kunde pröva på Zumba-gold som var skonsamt för lederna, det hade visst varit annons i tidningen i veckan.
Jag for hem sökte upp tidningen och läste att det också fungerade för rullstolsbundna...  Rullstolsbunden? Nä nu jäklar fick det vara nog!

Jag satte mig i gungstolen och gav mitt knä en riktigt rejäl omgång med "slipmaskinen" ja just det slipmaskinen vibrerar rejält! Och genast kändes knät bättre.
Jag fortsatte med dagliga behandlingar, och anmälde mig till Zumba -Toning, märkväl inte Zumba-gold. Och det gick hur bra som helst. Två pass i veckan blev snabbt tre.
Och nu är det 4 år sedan jag övergick till Baila på Gymmet, och har sedan dess blivit en trogen kund. Oj, så tungt det var till en början, och oj vilken valpsjuka och vilka smärtor! men skam den som ger sig...
Baila, burlesque, SBT, Bootcamp, Bodyrelaxation- Ashtanga, Pump, styrketräning... no problem!
Jag har tom vågat börja på med lite löpträning...
Nu när träningen upptogs efter jul var det heller inga problem med hoppen! Men en del hopp och en del rörelser är jag fortfarande lite försiktig med.

Är det då med enbart träning, motion och massage mitt knä blivit bra?

Nej jag har också stoppat i mig massor av näring i form av vitaminer, mineraler och aminosyror.
I ett halvtårs tid tog jag Genacol (Kollagen) Som enligt en immunolog är det enda botemedlet mot artros.( detta en immunolog som utbildar läkare, så vart tar informationen vägen?)

Trots att mitt knä, och mina leder mår bättre och är rörligare än på långa tider har jag nu också bestämt mig för att ta en kur med flytande Hyaluronsyra ("tuppkamsextrakt") och flytande  MSM. 
Lägg därtill all avgiftning och övrig behandling med hjälp av bioresonans...

Kriget fortsätter och vem som utgår som vinnare är ännu oklart, men som sagt mitt knä är åtminstone i bättre skick än vad jag någonsin kan dra mig till minnes!


torsdag 26 december 2013

En fin Julgåva!


I  kväll kom igen en mängd bilder i mailboxen, och här är den sista av alla de bilder som dokumenterat både tillväxten av det nu före detta trycksåret och läkningsprocessen sedan Mirakelsalvan började användas. ( Här hittas ursprungsbilderna )  Men jag varnar för att bilderna kan upplevas obehagliga. Läkningsprocessen har också dokumenterats flera gånger under det senaste året och här finns mera bilder.

Men här kommer dagens post, tagen den 22.12-13, och såret är nu till min stora glädje läkt!


En underbar julklapp! Benet som skulle amputeras, på grund av det stora luktande såret, är nu helt igen!
Såret är läkt, härligt!
Inget tvivel om att Mirakelsalva i kombination med omvårdnad, envishet och uthållighet kan uträtta mirakel.

Vad innehåller då mirakelsalvan kanske någon undrar? Ja det är inga konstigheter, bara sådant moder natur har att erbjuda! Gammalt och beprövat! Här finns innehållet.


lördag 12 oktober 2013

Att ha eller inte ha Borrelia?

Ja det är frågan och därom tvista de vise.

Det lutar allt mer mot att Borrelia eller Lyme-sjukan är ett område det blir att fördjupa sig mera i...

Till min mottagning kommer allt mera folk med långvarig trötthet, orkeslöshet, huvudvärk och smärtor av varierande slag. Dessa har sökt hjälp hos otaliga läkare under en längre tid utan att få hjälp. " de säger att de tagit alla prov, och att jag är frisk, men jag känner mig långt ifrån frisk!?". Ibland är det åldern som ska vara den bidragande orsaken, och ofta förklaras det med stress eller depression. Tagna Borreliaprov kan ha visat svagt positivt, och förklarats med att "du kan ha haft en borreliainfektion tidigare." Men vart försvann den infektionen då nästa prov visar negativt? En borreliainfektion läker inte ut av sig själv! Den kräver långvarig behandling med antibiotika eller örter.
Om en borrelia infektion inte försvinner av sig själv, så hur förklarar då vården  sin tolkning "du kan ha haft en infektion tidigare"?

Trots mina många år inom sjukvården har borrelia för mig varit en något "luddig" sjukdom. Man har varit observant på den röda ringen efter fästingbett -erythema migrans, och om patienten uppvisat en tydlig ring så har de behandlats med en antibiotikakur på 2-3 veckor. Obehandlad borrelia kunde däremot leda till neurologiska besvär, muskel besvär och problem med lederna samt antibiotika i flera månader och upp till ett halvår.

Det är i princip det jag visste på den tid jag arbetade inom vården.
Jag fick däremot lära mig mycket mera om borrelia det år jag var alterneringsledig och arbetade på Birka Princess med Ålänningar. Där framkom syptom som obeskrivlig trötthet, utmattning, värk och muskelbesvär av varierande slag, och ett otroligt lidande innan de slutligen lyckades få sjukdomen diagnostiserad och äntligen fick påbörja behandlingar med antibiotika utan att för den skull veta hur lång behandlingstiden skulle bli? Men bara att få diagnosen bekräftad...
På nedanstående länkar hittar du en del matnyttig information om borrelia.

http://www.borreliainformation.se/
http://borreliablogg.wordpress.com/tag/antibiotika/

Och så lite från läkarhåll;          http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=2918
                                                   http://www.medfak.umu.se/digitalAssets/3/3001_inf_4bergstrom.pdf
                                                   
 och veterinär;                            http://www.sva.se/sv/Djurhalsa1/Hund/Infektionssjukdomar/borrelios
                            http://www.veterinaren.nu/hund/sjukdomar/infektioner-och-parasiter/borrelios-hund


Vad kan då jag göra åt borrelia?  
"Humbug!" enligt läkarna. Men hur vet de det? Ingen läkare har frågat mig hur jag kan påvisa, eller behandla borrelia?!
En klient upplyste mig om att läkaren blivit arg och gjort narr av honom, när han berättat att han visst hade borrelia och börjat må mycket bättre med min hjälp.
Något förvånande enligt min mening... Hur kan en läkare bli arg om klienten börjat må bättre?

Nu verkar det nästan som om veterinärerna har större kunskap om borrelia än läkare, och en del känner tydligen till att borrelia  kan gömma sig lite var som helst i kroppen.
Visar ett blodprov negativt så ger det endå  inte ett tillförlitligt svar, utan de tar också prov från tex ledvätska. Därmed inte sagt att det ger ett positivt svar...

Vad som däremot ger utslag på vilken bakterie det än gäller, även borrelia, är bio-resonansen. Och resultaten av att behandla borrelia med bio-resonans låter heller inte vänta på sig!

Också våra fyrfotade vänner tar tacksamt emot behandling med bio-resonans, och enligt deras respons på behandling tror jag knappast någon ens kommit på tanken att kalla den humbug :)