Än en gång har det bekräftats att det lönar sig att gå rakt på sak! Om man inte frågar så får man inga svar, utan istället kanske man går och grunnar på olika alternativ, "kanske är det si? men tänk om det ändå är så?" Till slut triggar man upp sig själv, och får en helt fel bild av verkligheten.
Jag reagerar kanske onödigt starkt mellan varven? och då beror det oftast på att jag redan skapat mig fel bild av verkligheten! Så var tydligen fallet med kryss på onödig information. Jag har via privata mail fått reda på vem och varför kryssen satts dit i "misstag". Problemet är bara att det är flera som anmält sitt misstag än antalet kryss!?
Jag fick en del goda skratt den dagen, tack för det!
Jag ber om ursäkt, om det var någon som tog illa vid sig av att anklagas för att inte ha alla hästar i stallet, jag kunde lika gärna ha skrivit "alla indianer i kanoten" eftersom jag plockade det direkt från reklamen som nu går i tv. Jag tyckte det var en en kul ide' just då, men kanske inte?
Kontentan av det hela blir dock att allt blivit klarlagt, missförstånd utredda, och allt är frid och fröjd!
Personligen är jag mycket tacksam för att ingen tyckte att berättelsen om min mors sjukdom var onödig information.
Jag har också en stark tro på tankens och bönens kraft.
Kanske var det också det som var orsaken till resultatet på mammas tumörer? Min tro på att det var möjligt, och mammas tro på att jag skulle kunna hjälpa henne? Detta ihop med den kärlek som finns mellan en mor och en dotter. Kan det ha varit kärleken som var den avgörande faktorn? Något att fundera på... Jag får återkomma när jag funderat klart.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar