Jag har saknat och längtat efter vintern i flera år. Jag älskar vintern! Den vita, rena, kalla och på alla sätt underbara vintern, men nu börjar det vara nog! Och speciellt efter vurpan jag gjorde i helgen. Lite nysnö dolde effektivt isen under, och innan jag hann fatta for benen undan och huvudet stöp i backen!
En märklig känsla av "deja vu" direkt vid fallet, var det inte detta jag drömde här om natten?
Det svartnade för ögonen och smärtan sprängde i huvude...t... mitt huvud?
Effektivt sätt att skaffa sig en baksmälla, och dessutom mycket billigare!
Frågan jag automatiskt ställer mig är varför?
Varför skaffar jag mig en hjärnskakning just nu? det är ju egentligen inget som jag skulle ha tid med, eller?
Svaret kommer ju också lika automatiskt. Jag får väl lov att ta mig tid. Ändå är det ju lite konstigt att det alltid ska hända precis efter att man börjat ta sig den där lilla extra tiden...efter att man redan insett att det är hög tid att varva ner. Och det har jag ju gjort! Jag har tillåtit mig egen tid med frisk luft och långa sköna promenader i vårsolen. Jag har läst böcker jag lång tid tänkt läsa men inte hunnit med att läsa.
Så varför? Jag kommer inte från känslan av att min hjärna behöver ruskas om. Vad är det jag inte ser???
.
Ofta är det ju din egen näsa :) Det har jag ofta märkt. Det uppenbara.
SvaraRadera