Intensivvård på gång

I ett halvårs tid har vår 14 åriga katt druckit, kissat, druckit kissat.... Hon har gått från vattenkoppen till sandlådan för att gå tillbaka ock dricka. Min diagnos kom snabbt, Diabetes insipidus! Hon uppvisade alla symtom, vilket också bekräftades med bioresonansens hjälp. Men att behandla en gammal katt var inte det enklaste. Det gick så långt att hon blev helt slut, sjuk? Hon slutade äta och vandrade som en osalig ande, mellan vatten och sand... och då tog jag henne till veterinären , för jag visste om ett preparat, ett syntetiskt hormon -desmopressin- som ersätter vasopressin som ska balansera vätskebalansen via njurarna, (mer info).

Nu fick jag ingen respons från veterinären på diabetes insipidus, utan det visade istället att katten skulle ha en urinvägs infektion, och jag for lite skamset hem med antibiotika i fickan... Nå katten blev lite piggare, men fortsatte dricka och kissa! En liten katt på 2,5 kg som dricker ca 1 liter vatten /dag och kissar samma mängd! det är mycket urin som ska passera genom de små njurarna!
I slutet på förra veckan började hon försämras igen, slutade äta. Och någon dålig matlust har man inte direkt kunnat anklaga henne för! Hon har glupskt ätit ca 10 portionspåsar/dag, men då slutade hon igen äta som förra gången. Jag tog kontakt med veterinären igen, fick ett urinprov taget som visade rikligt med leucosyter, och proteiner och en låg specifik vikt. Det blev ett besök hos veterinären igen, antibiotika injektion, smärtmedicin. Blodprov för att kontrollera njurfunktionen och 2,5 dl dropp, eftersom katten visade tecken på uttorkning... Inget desmopressin fick jag denna gång heller, även om det står högst på önskelistan.

Men vad som hände medan katten blev svag och orkeslös var att hon helt plötsligt inte orkade stå på sig, utan resignerade och tog emot min bioresonans behandling! De första gångerna trodde både jag och katten att hon skulle dö, eftersom hon blev så påverkad av behandlingen. Vi har nu behandlat dagligen ca 20 minuter i 10 dagars tid.
Hon blir fortfarande helt slut. Hjärtat pickar snabbt i hennes lilla magra kropp, och hon andas flämtande. Efter behandling, lägger hon sig en stund för att vila, och därefter är det dags för mat. Hon äter nu endast sheebas file´, dvs nästan enbart kött, dessutom dricker hon lactosfri mjölk, vatten tar hon om mjölk saknas. kissar gör hon också. Idag har hon framtill denna stund besökt sandlådan två gånger! Jämfört med tidigare dagar så skulle hon ha hunnit med kanske 10 besök denna morgonstund.
Vad nu detta beror på vågar jag inte sia om... antingen har behandlingen hjälpt? eller också ... katten blir 14 år den 14 maj...
I går fick vi också besked om blodprovet. Hennes njurar är "helt slut"! Ureavärdet låg på 49,5 och krea 165.
Det märkliga är att hon nu mår riktigt bra, förutom de stunder bioresonansen pågår. Hon hoppar själv upp och ner på den köksbänk som är hennes matplats! och efter att nu ha ätit, och druckit ville hon gå ut på jakt! Jag strök henne över ryggen innan jag släppte iväg henne ut, och kunde konstatera att, nu känns inte revbenen längre! Hon har igen lagt på sig lite hull... Märklig katt! Hoppas hon kommer hem ikväll igen...

En katt med diabetes insipidus, och en hund med parkinsson... man kan ju undra varför??? Men det har väl sin mening!?

Vi har ju bioresonansen som tydligt hjälper!


.