Att ha eller inte ha Borrelia?

Ja det är frågan och därom tvista de vise.

Det lutar allt mer mot att Borrelia eller Lyme-sjukan är ett område det blir att fördjupa sig mera i...

Till min mottagning kommer allt mera folk med långvarig trötthet, orkeslöshet, huvudvärk och smärtor av varierande slag. Dessa har sökt hjälp hos otaliga läkare under en längre tid utan att få hjälp. " de säger att de tagit alla prov, och att jag är frisk, men jag känner mig långt ifrån frisk!?". Ibland är det åldern som ska vara den bidragande orsaken, och ofta förklaras det med stress eller depression. Tagna Borreliaprov kan ha visat svagt positivt, och förklarats med att "du kan ha haft en borreliainfektion tidigare." Men vart försvann den infektionen då nästa prov visar negativt? En borreliainfektion läker inte ut av sig själv! Den kräver långvarig behandling med antibiotika eller örter.
Om en borrelia infektion inte försvinner av sig själv, så hur förklarar då vården  sin tolkning "du kan ha haft en infektion tidigare"?

Trots mina många år inom sjukvården har borrelia för mig varit en något "luddig" sjukdom. Man har varit observant på den röda ringen efter fästingbett -erythema migrans, och om patienten uppvisat en tydlig ring så har de behandlats med en antibiotikakur på 2-3 veckor. Obehandlad borrelia kunde däremot leda till neurologiska besvär, muskel besvär och problem med lederna samt antibiotika i flera månader och upp till ett halvår.

Det är i princip det jag visste på den tid jag arbetade inom vården.
Jag fick däremot lära mig mycket mera om borrelia det år jag var alterneringsledig och arbetade på Birka Princess med Ålänningar. Där framkom syptom som obeskrivlig trötthet, utmattning, värk och muskelbesvär av varierande slag, och ett otroligt lidande innan de slutligen lyckades få sjukdomen diagnostiserad och äntligen fick påbörja behandlingar med antibiotika utan att för den skull veta hur lång behandlingstiden skulle bli? Men bara att få diagnosen bekräftad...
På nedanstående länkar hittar du en del matnyttig information om borrelia.

http://www.borreliainformation.se/
http://borreliablogg.wordpress.com/tag/antibiotika/

Och så lite från läkarhåll;          http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=2918
                                                   http://www.medfak.umu.se/digitalAssets/3/3001_inf_4bergstrom.pdf
                                                   
 och veterinär;                            http://www.sva.se/sv/Djurhalsa1/Hund/Infektionssjukdomar/borrelios
                            http://www.veterinaren.nu/hund/sjukdomar/infektioner-och-parasiter/borrelios-hund


Vad kan då jag göra åt borrelia?  
"Humbug!" enligt läkarna. Men hur vet de det? Ingen läkare har frågat mig hur jag kan påvisa, eller behandla borrelia?!
En klient upplyste mig om att läkaren blivit arg och gjort narr av honom, när han berättat att han visst hade borrelia och börjat må mycket bättre med min hjälp.
Något förvånande enligt min mening... Hur kan en läkare bli arg om klienten börjat må bättre?

Nu verkar det nästan som om veterinärerna har större kunskap om borrelia än läkare, och en del känner tydligen till att borrelia  kan gömma sig lite var som helst i kroppen.
Visar ett blodprov negativt så ger det endå  inte ett tillförlitligt svar, utan de tar också prov från tex ledvätska. Därmed inte sagt att det ger ett positivt svar...

Vad som däremot ger utslag på vilken bakterie det än gäller, även borrelia, är bio-resonansen. Och resultaten av att behandla borrelia med bio-resonans låter heller inte vänta på sig!

Också våra fyrfotade vänner tar tacksamt emot behandling med bio-resonans, och enligt deras respons på behandling tror jag knappast någon ens kommit på tanken att kalla den humbug :)

En ny dag full med nya möjligheter!

Jag står med ett nytt oskrivet blad i min hand, ett blad som jag kan fylla med precis vad jag vill...
 
Vad jag ska tänka och känna är min egen skapelse, ingen annan är ansvarig för min skapelse och jag besluter själv vad som skrivs under dagen... Fantastiskt!

Höstfägring

Ännu hänger de gula löven envist kvar på träden också i skärgården

Andas, andas... Jag fyller lungorna med den friska luften och doften från havet, skogen och jorden kittlar behagligt näsborrarna.

Någon enstaka frostbiten ringblomma dröjer sig också envist kvar.

Underbart vackert precis innan skymningen smyger sig på.

En arbetande kvinnas lediga dag...

 

...eller en helt vanlig lördag, förutom ryggskottet som slog till akut på onsdagen :(.
 Känner mig lite smågrinig faktiskt...
Egentligen var det ju inget skott utan mera som om två jättehänder vred om musklerna i ryggen några gånger för att sedan låta både mag och ryggmuskler bli i en konstant sammandragning...
Nå det värsta gav med sig redan på onsdagskvällen. Och jag har sagt det förr men jag säger det igen - jag är så glad åt min rayonex rayocomp! Nu återstår bara ett konstant molande i ländryggen, men som tyvärr ändrade en del på planerna för dagen.
Jordhögen står fortfarande kvar och väntar vid Einarsgården, annars hade jag tänkt få gräsmattan färdigställd där idag, men kanske lyckas det bättre i morgon?
Ryggen till trots är dock rödbetorna ur landet och blommorna omplanterade... dvs de blomster som kattskrällena haft i golvet de senaste två dygnen :/ .
Tvättmaskinen har gått sina rundor, huset är dammsuget, middagen tillredd och avnjuten och helt plötsligt fick jag en sån lust att tvätta fönster och byta gardiner!? och detta trots att det fortfarande var helt möjligt att se ut genom rutorna...
Min filosofi säger att man ska göra det man tycker känns roligt för tillfället i stället för att göra saker bara för att man måste... och därför har jag det nu nästan julstädat  på kuppen :)

Don't lose hope

 Ett konstant lärande, ja det är vad livet är!
Ibland ser man kanske inte genast vad som är meningen med de situationer man hamnar i, men det brukar komma efter hand.
Något jag personligen fått lära mig är att man faktiskt blir starkare av allt elände som läggs på ens axlar, och någon har också sagt att Gud aldrig lägger mera på ens axlar än vad man orkar bära :)

Vilken tröst... att veta...att vad jag än råkar ut för så klarar jag av att ta mig igenom det!

Det är ju så mycket enklare och gör livet så mycket lättare att leva om man alltid försöker fokuserar på det positiva i varje situation.

Idag kanske det enda positiva är att solen skiner och att vi har en härlig höstdag?
I morgon kanske man hittar ännu någon ny liten ljusglimt som kan skingra mörkret...



Det finns så mycket strunt på facebook, men ibland hittar man de där små sidorna som försöker uppmärksamma oss på livets små väsentligheter, och som försöker hjälpa oss små människor att må lite bättre. Nedanstående rekommenderas varmt...
https://www.facebook.com/FFL.fightforlifeEtt




Och ja... här befinner vi oss just nu, men helt säkert är det också att detta inte är vår slutliga destination!

Vad vi gör av denna situation tar oss vidare framåt...
Vi är själva skapare av våra tankar och vårt liv...
Vi bestämmer själva om vi ska tänka positiva eller negativa tankar...
Vi har en valmöjlighet varje vaken sekund av dagen...

På lördagmorgonen satt jag som vanligt och njöt av mitt morgonkaffe i soffhörna, och där steg Pamela Andersson in i studion i morgonprogrammet. En människa sprudlande av liv och energi. Och hon fullkomligt strålade den underbara människan!

Där satt hon med sin elakartade hjärntumör, som inte går att operera bort, och berättade om sina träningsläger... hon har valt att leva livet fullt ut, och inte hänga läpp över att livet kanske kan ta slut?!
Hon berättar inspirerande om sitt liv i sin blogg
 http://blogg.topphalsa.se/pamelaandersson/

Och visst det är ju så mycket lättare att ta emot den energi de positiva tankarna ger än att tömma kroppen på energi genom att släppa in de negativa tankarna!

Idag skiner solen, och jag har bestämt mig för att skratta!

Ha en bra dag alla där ute! Glöm inte att leva idag, imorgon är det kanske för sent? Vem vet...

Mirakelsalva ännu en gång...

Jag fick en bild i mailboxen här om dagen...

En liten uppdatering om det lilla såret, jodå... det fortsätter att växa ihop, men ännu är det litet kvar.

Men som alltid- trägen vinner! Mirakel sker bara man aldrig ger upp! :)

Den ursprungliga historien om det lilla såret hittas här,
och mirakelsalvan kan du hitta här :)

Och här finns slutet på historien :)