Var börjar man?

Det är samma fråga varje vår; var ska man börja? Fullt med bråte kommer fram överallt så snart snön smälter, och genast är det så mycket man borde göra,  eller kanske borde ha gjort redan på hösten? men så länge snön ligger är det ju bortgömt - bortglömt....

 

Nå det är bara att börja gnaga av... en sak i taget... Varje år ställer jag mig frågan; varför hålla på med detta? Tänk hur skönt det kunde vara ...att bara sitta i en stol i solen och njuta, kanske med en bok, kanske utan. Men handen på hjärtat... när har jag kunnat sitta stilla i en solstol och bara slappa? Även om vårtröttheten är påtaglig, slutligen är det ju bara att erkänna; det är ju inte riktigt min stil... det ska alltid vara något projekt på gång, en rörelse framåt... en dröm...en bild man ser för sin inre syn, och som sakteligen tar form och så småningom kanske ger den tillfredsställelse som bara kommer av att man fått leva drömmen fullt ut! 

På bilderna syns min frukt och bärträdgård, min örtagård i vardande. Gammalt jordgubbsland och blivande jordgubbsland... Örtbänkar, aroniabuskar, svarta vinbär, hallon, trädgårdsland osv. Där ska också komma den självskrivna gammeldags gärdesgården,  plus en syren"berså" eller snarare häck.

Men allt har sin tid...

...först kommer detta...

Gurkor, tomater, blomster och örter håller på att växa ifrån mig, så dagens första projekt blev att tömma det lilla växthuset på nät, sikkrokar, flaggor och allsköns bråte som någon av en slump lyckats fylla växthuset med över vintern...
Den senaste stormen rev också loss en plastvåd på huset, men nu är huset tomt och helt. Återstår bara lite "städning" så är det klart att tas ibruk redan i morgon.

I morgon är en ny dag,  men det vackra vårvädret bjuder ju också på lek och stoj...  Det stora vårrejset...

Det sker i år igen...

 

Jag menar... det kommer att bli vår i år också fast det just nu låter som om den värsta höststormen rasar utanför knutarna.

Skönt att bara få sitta i soffan och slappa efter några tunga arbetsdagar. Nu känns det som om min kropp skulle vara i behov av vila... Bastu och mys framför den sprakande brasan. Jag skäms nästan över att helt resolut ha hoppat över Bailan i kväll, bara för att få vila. Men om man andra dagen i rad glömmer gympakläderna hemma, ser jag det som ett tecken på att kroppslig vila är av nöden?

Igår hade vårregnet, stormen och det höga vattenståndet börjat äta stora hål i isen, och nu kommer det att gå snabbt framåt ... den fyrfotade vännen vågade sig på en yster dans runt hålen, medan matte förskräck såg på. Märkligt att det kan vara så roligt med iskallt vatten så här på våren? trots att han skyr vattnet på sommaren.

Och nu har också puppe-hare lyckats kasta av sig snötäcket. Och dessa vår-budbärare går in för landning...

Efter atlasbalanseringen

Det har nu gått mer än två veckor sedan Angela la min atlaskota på plats. Två veckor av förundran och förändring.
               

atlas i felläge - sedd nerifrån

atlas i rätt läge -sedd nerifrån

                                       

korrekt atlas - sedd bakifrån

                                   
Vad har då hänt på dessa 2 veckor, är det säkert någon som undrar?

Gamla smärtor, skador och spänningar har gett sig till känna. Höger axel har varit ordentligt sjuk, också knäna har varit sjuka, men de har ju också orsakat besvär tidigare och försöker nu kroppen rätta till obalanser i musklerna så är det ju självklart att det känns både här och där.

Men huvudet rör sig ganska obehindrat åt båda sidorna! och det är något nytt efter många år av stelhet i nacken. En stelhet som jag nästan börjat bli benägen att skylla på åldern... Mitt bett har också förändrats och underkäken har flyttats framåt, med den påföljd att käkspänningen har släppt. Tyvärr har ju kirurgen redan  flyttat fram min käke för många år sedan så mitt bett stämmer inte riktigt just nu, och det är något som tandläkarna ska få ta sig en titt på och kanske också lära sig något av för framtida barn och ungdomar med bettproblematik? Varför flytta på tänderna om det bara räcker med att lägga en kota i korrekt läge?

Huvudet känns flera kilo lättare, axlarna och armarna är rörligare, och ryggraden har blivit väldigt mycket mera rörlig! till och med höger höft är mjukare!
Dessutom har balansen blivit mycket bättre, något som märks tydligt på yogapassen. Svindeln kan jag nästan påstå är borta...Tinnitus tror jag har förbättrats...Synen tror jag också har blivit bättre, för jag tycker nästan mig uppleva att jag ser för bra.

Så... JA! jag är då helnöjd! En riktigt bra investering för hälsan och framtiden!

Stopp på kvasten...

Alla de vackra träden förblindade mig helt i den tidiga eftermiddagen när dimman äntligen lättat

...

...så jag rände med "påskakvasten" rakt in i ett träd och kvasten den bröts! Så därför blev det som så mången gång förr att ta till apostlahästarna. Turen var tänkt att gå runt Ledören,  men med massor med snö på isen och en skare som inte bar, så fick vi ta Johns Highway hem tillbaka.

Men innan dess bjöds vi på en härligt uppfriskande påskpromenad.

Njut ni som jag av de härliga vyerna. Här är gudagott att få leva!

 

Även den tuffaste, gör säkrast i att iaktta försiktighet på vårisen...

Snön smälter ihop med fart, trots att snön fortsättningsvis -ibland gick över knäna!

 

Ha en fortsatt skön påskhelg!

Perfect 5 Tibetans Workout

http://www.youtube.com/watch?v=nCRY8AUJxVwhttp://www.youtube.com/watch?v=nCRY8AUJxVw



Min nya morgonsyssla! Framledes ska jag varje morgon offra en stund av mitt morgonmys i soffhörnet för de 5 tibetanerna!

Söndagspromenaden...

...gick denna härliga vår söndag ut över den snöbelagda isen, som så många gånger förr. Där vi hade öppet hav för någon vecka sedan ligger nu is så långt ögat kan se, men  ute vid horisonten ses dock solen glittra på öppet vatten.

 Den härligt värmande vårsolen har fått is-raukarna att vakna till liv och de sträcker lystet sina näsor mot solen...

Efter att ha gått rundan över isen tar vi oss igen in på den nu väl upptrampade vägen i skogen och möts av tomteskägget som tydligen blivit kvar när tomten rusat iväg i all hast...

Ovanför våra huvuden cirklar havsörnen ljudlöst i jakt på en saftig söndagsstek, så småningom cirklar han vidare, kanske anser han oss inte tillräckligt lockande?

Och hemma i trädgården väntar Huppe hare, snart orkar också han, stärkt av vårsolen, lyfta sin nos ovanför snötäcket...

Förmiddagen gick i krukningens tecken! För första gången har jag sått mina egna stjärnögon! Också fyra luktpioner har jag lyckats få att gro, så nu får de växa sig starka och fina till sommaren! Förutom blomstren så har jag också krukat tomater, och medicinalväter; ålandsrot, gullris, och  läkemalva. De ska planteras vid Einarsgården och förhoppningsvis ge örtte för både förkylning och allehanda besvär. Många örtfrön väntar ännu på att komma i jorden, och sparrisfröna ligger i blöt för att kunna sås i början på veckan. Härliga tider stundar! Hoppas nu bara på en tidig vår men varma nätter så att jag snabbt får flytta ut härligheten i det lilla växthuset. Dagstemperaturen där var det åtminstone inget att klaga på...