onsdag 21 januari 2015

Fettförbrännings och viktminskningsgrupp

Idag började vi dagen med en härlig promenad i det vackra vädret.
Strålande sol, lite snö på marken och rimfrost i träden, och på detta någon minusgrad, kan det väl bli bättre?

Med ett nytt år följer också nya utmaningar och kanske blev bältet ( för dig precis som för mig) lite väl trångt över julhelgen?



Vilken tur att det finns en lösning på de flesta problem.

Synergy har i sitt sortiment infört ett proteinpulver som i kombination med det energihöjande e9 har gett fina viktminskningsresultat. (Rekommenderas tre månaders program för bästa resultat.)

 Måndag 2 Februari drar jag igång en viktminskningsgrupp, så är du intresserad hör av dig!!!
Finns det många intresserade så kanske det blir delad grupp, och andra gruppen blir då onsdagkvällar.


*Varannan vecka träffas vi för vägning och mätning, med början 2.2.  (Då kollas också fett%, vatten%, inrefett%, muskelmassa, benmassa och man får också reda på kalorimängden man förbrukar i vila.) Träffarna avslutas med gemensam motion i någon form.
*Kost och motionsråd ingår i form av kompendie,med kaloritabell.
* Introducerar också en ny behandlingsform och ger 3 behandlingar med ultraljudsmassage på problemområden (celluliter eller fettdepåer) 30 minuters behandling (som slår sönder fettet) följd av 10 minuter på vibrationsplatta (motsvarar 1 timmes träning) för att få igång förbränningen. Behandlingen ska avslutas med 30 minuters rask promenad för att de lösgjorda fettpartiklarna ska transporteras bort ur kroppen genom lymfan. (normalpris blir framöver 45,-/behandling).
OBS ultraljudsbehandlingen passar inte för personer med metall-implantat i kroppen!

Gruppen innefattar så att säga 6 besök, med vägning och mätning + 3 behandlingar  med ultraljud och vibrationsplatta.  Priset är 150€ /3 månader (produkter tillkommer )
PLATS; Einarsgården, Nämpnäsvägen 157
Tidpunkt; från och med 2 februari, (sista träffen 27.4) uppföljning kan diskuteras.
Vänligen ta i såfall kontakt så berättar jag mera :)


onsdag 14 januari 2015

Uppe i skyn...

...ja där händer det saker!


Jag tyckte det kändes som en bra dag  att vända blicken uppåt, eftersom himlen bjöd på ett varierande färgspel i olika nyanser av blått, grått och violett.

Och vem vet väl vad eller vem man kan hitta där uppe?


Medan jag stod och spanade upp i skyn bjöd fåglarna på stilla musik i trädtopparna, och jag fick en känsla av tidig vår i blidvädret. Vår i januari? Vi har ju ännu inte haft någon vinter att tala om.



Naturen bjuder också på konstfulla skulpturer


och himlen visar sina egna konstverk som oavbrutet byter skepnad


Grått och dystert då solen inte lyckas bryta igenom molnen men ett magiskt färgspel, rosiga kinder och ny frisk luft i lungorna blir resultatet av dagens tur med kameran.


Ett stjärnhjärta hängde också uppe i en gren ...


... men hjärtat jag sökt uppe i skyn, det låg ju hemma ovanför vårt hus :)
(lite skräp på linsen ser också ut att finnas där.)

söndag 11 januari 2015

Våga eller inte våga?

Förmiddags-promenadens  "hjärta"! Bra man har lite fantasi... då kan man också se en ängel under hjärtat ;)

En eftertankens söndag är snart slut. Och en fin stund tillsammans med sörjande efterlevande fick jag uppleva. Och jag är så tacksam för att jag gjorde detta besök!
Min pappa sa, efter mammas bortgång, att han nästan började känna sig som pestsmittad.
De första dagarna efter mors bortgång fylldes huset av kondoleansbesöken. Men sedan... efter nån vecka, var det som om han helt enkelt blev bortglömd...
Med detta i åtanke har jag också medvetet dragit ut tiden för dagens besök.

Men det är väl lite så det fungerar? När vi väl sagt de ord som förväntas av oss, berättat om vårt deltagande i sorgen... och fått känna och uppleva de anhörigas sorg, då efteråt så blir det plötsligt svårt.
Vad säger man då nästa gång man träffas? vågar man vidröra ämnet? kanske är det bäst att låtsas om ingenting för att inte väcka sorgen till liv?
Man drar sig från ett besök - väntar - kanske det blir lättare sen?
Samtidigt är det just den första tiden den sörjande behöver få ge utlopp för sorgen - behöver få gråta, behöver någon att berätta för om tankar och minnen, och många gånger räcker det så bra att bara finnas där och lyssna.
Döden är en del av livet.

Till något helt annat. Jag plockade fram mina Änglakort igår! :)
Jag hade nästan glömt bort att de fanns i min ägo, men nu, då jag som bäst håller på att läsa Doreen Virtues - Änglarnas medicin, kom jag att tänka på dem...

Vi står som bäst inför ett litet frågetecken, håller på och utforskar en liten investering...
Jag tror ju på expansion och utveckling, samtidigt som det är kärva tider men det är väl just då man bör satsa?! eller?
 Nå, just därför kom Änglakorten fram och jag drog ett kort för att få svar på min fråga... Och svaret blev
"Yes, the timing is right for this new venture. A happy outcome follows your positive expectations."

Oki doki :) Bara att forsätta efterforskningarna då !



Hittade en gammal goding på youtube :) Fortfarande lika bra som för 17 år sedan ;)


tisdag 6 januari 2015

Äntligen över!


Jag är så glad att denna ändlösa helg äntligen är över! Avslutade ledigheten med en skön skogspromenad, och ett litet ishjärta dök upp på min stig också idag :)
I dag hade vattennivån stigit igen, men vi är lite osökra om det nu är andra eller tredje högvattensflödet ?
Av gammalt heter det ju att det ska vara tre flöden innan vintern infinner sig, så kanske börjar det äntligen dra ihop sig?


Förövrigt har vi haft en extremt grå, kall och blåsig dag! Men också de mörkaste dager bjuder på sina ljusglimtar...


...första gruppträningarna på gymmet ikväll! Underbart! skönt och härligt!
Äntligen! så jag har längtat till detta!


Började med 10 minuter på denna min vän för att skaka loss armar och skuldror, därefter ett härligt, roligt danspass för att fortsätta med 45 minuter SBT och avslutningsvis  10 minuter till på vännen min :)


Väderkvickt till kropp och själ!
Så skönt i kroppen efteråt! Och därmed är det nu färdigpöst för detta år!
Jag tog faktiskt modet till mig och klev på vågen vid hemkomst, och konstaterade att den troligtvis gått sönder?!
Jag måste göra ett nytt försök i morgon bitti för att få ett klarare besked på bedrövelsen... Nå ingen nyhet direkt. Det är bara att suga i det sura äpplet och ta nya friska tag, igen.
I dag har vi då äntligen trettondagen... den dagen som var bestämd som frosseriets sista dag, så skönt att det äntligen är över!
Ynkligt att man ska ha så dålig självdisciplin...men gott var det! :)

söndag 4 januari 2015

Nytt år, och ett ännu bättre år!

Vi blev bjudna på "gubbig"fruntimmersdricka  :)
År 2014 avslutades och det nya året 2015 påbörjades till havs med trevligt sällskap till härlig musik av Bulldoggarna. Ett något annorlunda sätt att fira nyår för vår del, men det har trots allt gått 10 år sen makens stroke som skulle ha avslutat hans liv, så det var väl värt att fira lite extra?


I dag fick vi den första långpromenaden på det nya året! Det var också den första uppehållsdagen och den första stormfria dagen i år.
Vintern kom av sig och vi har igen både snöfritt och isfritt, men dagen idag var en härligt soligt dag med en temperatur strax under nollan.


Det myckna regnandet har fyllt på vattenreservoarerna i skogen och de kommer att ge härliga skridskobanor om det fortsätter att frysa på. Ibland önskar man nästan att man var barn igen...


Vi fick se härliga vyer från enskärsskatudden, och där rasslade den lilla packisen som fanns kvar "farligt" mot stenarna, och den fyrfotade rusade ystert fram och tillbaka för att dölja det faktum att han är lite lättskrämd... Till slut passade han ändå på att svalka sig i vattenbrynet.


Vi hann precis över till junkarsgrundet innan solen tackade för sig och smög sig ner bakom de luddiga molnen ute till havs.


Så länge som dessa små hjärtan fortsätter att uppenbara sig på min väg så väljer jag också att tro på att jag följer rätt väg i mitt liv.

Det gamla året 2014 har nu gått till historien, det var i stort sätt ett bra år.
Det finns dock en del saker som jag gärna skulle ha ändrat på. Det finns också en del missförhållande inom vissa områden i vår värld som är värd all kritik.
År 2014 kommer också att gå till historien som det år då jag förlorade det sista förtroendet för vissa instanser i vårt samhälle. Vart försvann det lyssnande örat? Vart försvann empatin och viljan att hjälpa?
Men eftersom inget gott kommer ut av att älta det som varit och det dessutom är försent att ändra på saker och ting som redan är förbi så väljer jag att se positivt på framtiden.

I min värld är jag själv ansvarig för det liv jag lever. Jag kan inte ändra på andra människors beslut, men jag kan ändra på hur jag väljer att uppleva deras beslut.

Detta år vill jag därför fortsätta att utvecklas i den riktning jag är ämnad att gå. Och jag vill leva mitt liv i lycka och glädje!
Därför blir mitt nyårslöfte till mig själv detta år, att bara tänka positiva tankar!
Jag undrar om det inte tom kommer att bli svårare än att gå ner i vikt?! :)
Men friskt vågat så är ju hälften vunnet...

Avslutar med en fras ur söndagsfilmen som rullar på i tvn; "Gud gav kvinnor styrkan att överleva! Du har bara inte hittat den ännu"

Jag önskar att 2015 blir det år då alla kvinnor, och män,  hittar just den styrkan!
En riktigt god fortsättning på det nya året!