lördag 23 november 2013

Lördagsmys

 Tänk en hel dag ledig! den första av två lediga dagar, vilken lyx!
Och den har förstås tillbringats med att städa, tvätta, koka och t.o.m fålla byxor  dvs en helt vanlig ledig dag...
 Och jag tilldelar mig själv dagens Is-ros...

.

 ...därför att jag lyckades ta mig ut på en uppfriskande promenad med den fyrbenta vännen innan mörkret föll. :)



Den sista timmen med dagsljus är oftast den bästa. Ljuset blir alltid lite magiskt innan solen försvinner ner i havet, och där lyckades jag fånga den precis innan den försvann!

  







 Lite av skogen fick vi också med oss hem, och därför kan vi nu njuta av skogens dofter...



...framför den härligt sprakande och värmande brasan. 
Och nu väntar bastun. Detta kallar jag lördagsmys när det är som bäst!
 Ha ett riktigt skönt veckoslut alla, njut av ledigheten och var rädda om varandra!

 ps. askluckan har nu rättats till :)

torsdag 21 november 2013

Stadsbesök

Halva dagen i dag gick till egen service. Först blev det ett besök hos tandläkaren, för att fila av gaddarna lite... Jag kommer väl så småningom att få acceptera att mitt garnityr kommer att förbli ett livslångt lidande? Amalgam i tänderna sen första klass, första tandställning i åttan, mera amalgamfyllningar med jämna mellanrum tills man var helt förgiftad. Tandställning igen vid 30, amalgamsanering, käkoperation... något misslyckat resultat, bettskena och tandställningen in igen! Käkspänningar, käkspänningar och ännu mera käkspänningar, bettskena och slutligen atlasprofilax. Och käkspänningarna försvann!  och mycket annat blev också bättre, men käken flyttade på sig och bettet gick förlorat igen... Bort med en tand, slipa, slipa och slipa igen... I december ryker kanske en tand till? Resignation...

 

Ovanstående tandproblematik orsakar förstås nackspänningar, och idag har jag också gjort en ny bekantskap. För ett tag sedan tipsades jag om en duktig naprapath, och till min glädje lyckades jag få en tid idag i samband med tandläkarbesöket. Och jodå jag är nöjd :) Nu rör sig alla kotor i nacken! Mycket rörligare än så här kan det inte bli. Men det blir återbesök, och nästa gång hoppas jag att också puckeln lossar. Säger bara Napodi...rekommenderas varmt!

Vi hann också med ett besök på ClasOhlsson, och bättre kundservice än hos Clas Ohlsson får man leta efter! och hem for vi med ett stort paket i bagaget så också maken blev nöjd med dagens besök i storstan.

söndag 17 november 2013

Årets första julbazar...

...gick av stapeln i kalax på Oasen.





Senaste veckan har varit ganska bråd, med tillverkning av salvor, shampon och tvålar, utöver det andra jobbet. Till all lycka har dottern haft två lediga dagar från skolan och har kunnat hjälpa till med både tillverkning och etikettering (sådant smågöra som tar massor med tid). Hon har också komponerat och lanserat en bodybutter av bla. chokladmassa , kakaosmör och shea. En nyhet till julen, och det kanske kan bli något återkommande? Vem vet...


Blåsigt värre idag, men bara ett träd låg över vägen på morgonen, och det gick enkelt att ta sig runt.
Men det kunde ha varit värre efter morgonnattens allt mer tilltagande stormbyar.

Mycket folk hade tagit sig ut till Oasen och den vågskummande badstranden vädret till trots.
Havet bjöd också alla på en kraftfull uppvisning denna november söndag. Inne i Oasen var det förhållandevis varmt, även om strömavbrotten fick värmen att sjunka mellan varven.

söndag 10 november 2013

Borrelia - hujeda mig!

Hur många är egentligen smittade med borrelia?
Denna helg har jag hittat 2 nya fall med tydlig borrelia-infektion, skrämmande!

För en tid sedan då jag började söka orsaken till mina egna allt mer skrämmande yrselattacker hittade jag till min stora förvåning borrelia.
 Smått förbryllad började jag behandla med bio-resonans och till saken hör att jag faktiskt hade en fästing fastbiten ovanför knät förra sommaren. Men den observerade jag ganska snabbt, så den var knappt uppsugen alls då jag fick bort den därifrån, dessutom hade den av någon anledning dött, vilket gjorde mig lite förnärmad... mitt blod dög inte ens till fästingmat?
Någon röd ring fick jag heller aldrig och jag tänkte inte mera på saken.

I dagens läge kan jag inte ens komma ihåg när jag började få svindel och yrsel? Jag hade för några år sedan 2-3 veckor ordentlig svindel, men den började akut en morgon med att hela världen snurrade, och var en ganska klassisk "kristallsjuka". När den väl var borta så glömdes den snabbt bort.

Den yrsel jag haft nu en tid, kommer jag bara ihåg att första gången jag kände den så var det som en knapp skönjbar förnimmelse, och jag tänkte vad var det där? Nästa gång kände jag en tydlig svajning i "hjärnan". Kan det ha börjat i början på året? åtminstone hade jag haft den en tid när jag fick atlaskotan fixad i april.
Yrseln har allt mer tagit fäste och blivit till en ständig följesslagare. Alltid värst på morgonen för att avklinga framåt middagstid. Ibland har det också slagit till skov på kvällarna, med en extra omskakning vid läggdags.
Lägespåverkad? Jodå.
Rotations-svindel? nja inte direkt, mer lite svajande och ofta med en dragning till vänster.

Klart jag har funderat på vad det kan vara, men det var ju lite mycket jobb i sommar, och jag trodde att det kanske var stress, kanske lite nacke också?  Men jag har ju gått med ett svagt tryck i vänstra hjärnan, nästan som en hand som hållit i vänstra  hjärnhalvan för att ruska om den då och då. En tid började jag nästan bli rädd för att jag skulle falla mig fördärvad någon morgon...
Hjärntumör? Jodå, tanken har slagit mig, och var väl också orsaken till att jag började undersöka,
speciellt eftersom jag ofta kommer på mig själv med att säga helt andra ord än de jag tänkt mig att säga....

Den mest obehagliga upplevelsen jag haft var någon gång på våren, det minns jag eftersom en vän ramlat och slagit sitt knä på en isfläck. Och det sista jag minns var att jag kände på hennes knä efter yoga-passet och sedan gick jag ut till min bil och for hem. Väl hemkommen visste jag inte hur jag kommit hem, allt var en röra i mitt huvud, och jag visste inte om jag sovit hela vägen hem och drömt? men jag var helt omtumlad. Men förnuftigt lugnade jag den oroliga maken, med att de inte var någon fara på färde eftersom jag ju inte hade någon huvudvärk. Så småningom klarnade huvudet, men orsaken till "frånvaron" förblev en gåta.

Nacken som var helt bra efter atlasprofilaxen, har nu i höst blivit allt stelare och ibland är alla muskler, i hela kroppen, oförklarligt sjuka och stela. Det känns ungefär som om man gått genom en mangel.

En period var tröttheten förlamande, speciellt kvällstid och ofta från kl 17. Och tröttheten kom ofta akut från att jag ena minuten höll på med något till att följande minut nästan tappa det man höll i handen och stupa in i soffhörnan.... Nå efter att ha ätit thyroxin i många år för hypothyreos, så är korta stunder av trötthet ingenting jämfört med den konstanta trötthet jag kände innan...kanske bara lite obalans i sköldkörteln igen?
Jag har ju också ökat i vikt trots de många träningspassen.
Synen kan också förändras från en timme till en annan, och jag har trott att det berott på atlasprofilaxen, men kanske inte? Ibland ser jag kanonbra! och en stund senare svär jag i mina nya glasögon...

Ilande smärtor än här , än där... det har jag förklarat som meridiansmärtor. OK, men varför då???

Det märkliga var att yrseln släppte samma dag jag for på semester, för att vara borta i närmare fyra veckor. Så där fick jag min förklaring... semesterbrist!
 Men jag började min semester i floating tanken, full med ebsonsalt. Kan saltet ha haft någon läkade utrensande efftekt på borrelian? Jag hade också behandlat sporadiskt med bio-resonansen - lite halvhjärtat, för inte trodde jag att jag egentligen kunde ha borrelia i min kropp!?
I 10 dagars tid tillbringade jag också stora delar av dagen i ett härligt, salt hav! Semestern avslutades också i den salta floatingtanken.
Och en och en halv vecka senare var världen i svaj igen!

För ett par veckor sedan satt jag och översatte denna engelska symtomlista på borrelia till svenska, och konstaterade att jag hade de flesta av symtomen... och då började jag förstås fundera hur länge har jag egentligen haft detta i min kropp?  Hur många år är det sen gynekologen frågade om jag haft en fästing och visade på en rodnad på låret? Nå jag vill ju trots allt tro att det kom förra sommaren...

Som avslutning på denna svada kan jag bara konstatera; Ska man lära sig något så ska man väl gå igenom det själv, som alltid... Hur ska man annars kunna förstå hur någon annan person känner sig?

Och nej, jag har inte besökt läkare och jag har inte tagit varken blodprov eller antibiotika. Lite sent för blodprov nu när jag behandlat sen augusti. Men senaste veckan började jag ta örter som ska ta bort bakterier, virus och svamp, eftersom musklerna är så stela och yrseln kommer och går. Jag kör också intensivt med bio-resonans nu, men blir det inte bättre så ska jag nog försöka kriga loss lite antibiotika också!




söndag 3 november 2013

Ett leende kostar inget


För ett par år sedan promenerade jag från viking-terminalen i Stockholm ut till Sundbyberg, det var på den tiden jag försökte träna mig lite extra för vandringen mot Santiago de Compostela.

Det var tidig morgon, och jag mötte massor av människor på min väg. Trots att jag envist försökte få ögonkonkontakt med de trötta morgonflanörerna såg de flesta envist ner i marken. Någon enstaka person gav mig ett flyktigt ögonkast, för att snabbt vika undan med blicken.

Endast en stack ut ur mängden, och jag såg henne på långt håll. Hon kom stolt, rakryggad med raska steg. Våra blickar möttes på långt håll och hon gav mig ett härligt strålande leende! Och jag svarade med ett lika stort leende tillbaka. Jag minns henne lika tydligt än idag, den underbara människan.

Ett leende kostar inget att ge, men kan vara värt miljoner för mottagaren! Le och skratta ofta! Det får också en själv att må så mycket bättre.

Konstverk


Förundras över vår magnifika värld, vilka konstverk...


 Tänk hur många timmars arbete som ligger bakom dessa hantverk!


Och så drar en oförsiktig människa förbi och frustar ilsket över all spindelväv, och ett storverk är förstört inom loppet av någon sekund!


 Och det är bara för den lilla spindeln att igen träget börja bygga upp sitt nät...


Vilken presision! Jag undrar var de har fått lära sig detta hantverk, undrar också om man kan gå på kurs för att lära sig detta?!